tisdag 30 juli 2013

THAT LITTLE CAKE


Tre rara underbara!
Idag slår vi ett slag för kakbak!

Jag och stora sonen ska baka kakor till en fotbollscup som går av stapeln nu i augusti.
Klart att man bakar även om man ej har möjlighet att delta i själva cupen!
Det blir ett gäng med Snoddas (kärleksmums eller vad vi vill kalla dem)
och en sorts mandelrutor med endast 4 ingredienser, me like!
Så vi kör en frukost här och sen ner till vår lilla matbutik, som numera växer på höjden, för att inhandla lite smör och ägg till baket.

Välkommen onsdag så här i slutet av juli!
//Jenny

måndag 29 juli 2013

HOW MUCH GREEK AM I?

Du fick 9 rätt svar på 10 frågor

Av de 8224 personer som har gjort testet fick du ett högre resultat än 3126 (38%)
Fråga
1. Till vilken ögrupp hör Santorini, Naxos och Paros?
Ditt svar: Cykladerna
Rätt svar: Cykladerna

2. Vad är ön Kalymnos mest känd för?
Ditt svar: Keramik
Rätt svar: Tvättsvampar

3. Grekiska övärldens största ö?
Ditt svar: Kreta
Rätt svar: Kreta

4. Vad heter anisbrännvinet som färgas vitt om man tillsätter vatten?
Ditt svar: Ouzo
Rätt svar: Ouzo

5. Vad betyder yamas på grekiska?
Ditt svar: Skål
Rätt svar: Skål

6. Vad heter Greklands högsta berg?
Ditt svar: Olympus
Rätt svar: Olympus

7. Vilken grekisk ö är känd för dina havssköldpaddor?
Ditt svar: Zakynthos
Rätt svar: Zakynthos

8. Vad heter kärlekens gudinna i den grekiska mytologin?
Ditt svar: Afrodite
Rätt svar: Afrodite

9. Vad är souvlaki för maträtt?
Ditt svar: Ett grillspett
Rätt svar: Ett grillspett

10. Vad heter Atens hamnstad?
Ditt svar: Pireus
Rätt svar: Pireus


Jag gjorde just ett test på EXPRESSEN!
Wow! Jag måste ju vara jättegrek...eller vad säger ni? Nu blir svärmor och svärfar nöjda :)


EARLY MORNING WALK

6.00
Alarmet ringer.
Lite mulet och regnet smådroppar utanför.
Kliver upp ur sängen.
Drar upp min rullgardin för att få se en svart och blöt morgonvärld.

Går ut i vardagsrummet och bjuder in ljuset.
Likaså i köket.
Blandar en prottedrink och kastar på mig ett par sladdriga och mjuka träningsbrallor.
Knack, knack....
Klockan är 6.45 och min syster kliver in genom dörren iklädd de snyggaste glittriga löpartightsen....YEEAAH!
Vi snörar våra skor och ger oss ut i morgonluften.
Lite småregnigt på vissa ställen.
Vi provar lite olika stilar i gång och tar oss bort och ut på landet på min lilla grussträcka.
Landet ligger tyst och stilla.
Några fåglar letar morgonmask eller annat kryp här och där på vägen.
Det enda vi hör är våra ASIC's mot gruset.
Jag säger att jag känner mig kort och lite kompakt bredvid henne som i sin tur känner sig lång och lite klumpig bredvid mig.
Kul har vi!
Vi trivs där på grusvägen.
Tar oss vidare och når den asfalterad gångväg som nu tar oss hemåt igen.
Lastbilar kör i full fart på vägen bredvid oss, bråttom fram på sina morgonrutter
.
Tänk om den skulle få släpp nu säger jag.
Ja precis här vid oss säger syster och flinar lite.
Vi täcker de flesta ämnen på den timman vi är ute och går.
Barn, män, vänner, semestrar, hus utomlands, livet, jobb...ja det mesta!

Vi kommer till "mördarbacken" som i detta promenadtempo är enkelt.
Syster slänger då in en aerobicgångstil uppför och jag skyller på att jag har för korta ben för det där...hahaha!
Efter backen kör jag lite av min specialitet; gångstilen!
Ni vet när man går gång, som de där olympiska damerna i gång....ja precis dem!
Nu har ni en bild framför er eller hur?
Jo den provade vi också!
Kanon!

Nu när dagen är igång...fyndigt va....så intas frukost och kaffe och babbel
och sedan en klippning av systers hår.
Här får ni lite bilder på slutresultatet;

Visst är hon snygg systra mi?

Syster lånade min mans glasögon lite....ser bra ut!


Ja visst blev det snyggt?
Syster är nöjd och jag är nöjd.

Det bästa med att vara syskon är att man bara finns där.
Och att man är olika.
Och olika bra på olika saker.
Som att jobba med tyg.
Jag är urkass och har inget tålamod.
Syster tar sig an tyg som det är nått som hör ihop med hennes händer.
De bara trivs ihop.
Jag fastnar mest i tyget med mina torra händer.
100% polyester och mina händer...ingen bra grej.
Bästa hjälpen fick jag med Lellas mörkläggningsgardin och såå fint det blev.
Bilder kommer en annan dag!

Nu fortsätter jag här.
Må så mys gott folk.
//Jenny

söndag 28 juli 2013

RAINDROPS

Springbensvila
Efter lite hemmafix och uppvärmning i form av dammsugning drog jag på mig springelispringkläderna för min lilla sträcka.
Va?
Det regnar ju!
En massa regn som trillar ner från ovan.
Jaha...springa i regn är ju skönt så vi kör.
Jag springer ju mellan två små orter här ute på landet.
Startorten bjöd på spöregn medan grannorten hade uppehåll.
Jag sprang ut ur regnet för att sedan springa tillbaka in i regnet igen.
Vilken känsla!
Gick skapligt.
Lite håll men skapligt i teknik och styrka i steget.
Nöjd...ja absolut.

En shake med Weigh-80 i maggen, två kokta ägg, Keso och två surdegsknäcke med Bregott fick bli mitt återhämtningsmål idag.
Nu dusch och sen ska jag putsa lite på grannens frilla.
Trevlig söndagkväll på er!

//Jenny

lördag 27 juli 2013

SOME MUSCLE FEVER


Benpass!
Jo jag kör gärna benpass.
Att nå varje muskel, pressa ut det sista i ett Bulgariskt utfall och ladda inför de där 200 crossfit squatsen.
Man behöver ladda både fysiskt och psykiskt.
Ladda för att räkna upp till de stora antalen upprepningar.
Det tror jag kan vara halva bekymmret i början när man precis börjat träna.
Man vet hur många set och repetitioner man ska igenom, det kan nog ta ett tag att ignorera innan passet och bara lägga fokus på uthålligheten och muskeln i sig.

Jag har kommit till läget när jag ökar tempo i alla övningar.
Då jag inte kör tungt på nått vis så har jag ett högt tempo.
Kontrollerat men högt tempo.
Snabba squats.
Svetten rinner och det bränner i benen.

I vårt lilla gym finns det precis utrymme för utfallen då ett Bulgariskt utfall betyder att du lägger upp ena foten på en bänk eller pall eller stubbe om du är ute i naturen.
Det viktiga är ju den nittiogradiga vinkeln i stödbenet under dig.

Sen kan man ju välja fritt om vikter ska användas eller inte.
16 kg funkar för mig.
Det är ändå min egna vikt plus de där 16kg för ben och rumpa.
Heja träningen!
Fasen vad man får "fulträna" när benen börjar skaka!
Och då är det ju underbart att få vara i sitt lilla egna gym!
Så kan jag känna att jag behöver min privata sfär.
Att få träna, svettas, grymta och inte behöva heja på alla kunder som jag möter dagligen.
För min egen del känner jag så.
Likaså när jag är ute och springer.
Svetten lackar, saliv spottas hej vilt och snoret fladdrar...hur ICA-anställd känner jag mig då?
Inte ett dugg.
Då är jag superprivat och har lite svårt att leverera det där leendet och glada "hejet" som i jobbrollen.
Den kan kännas lite sur den där känslan.
Att möta kunder och jag har full fokus på min träning, kanske inte ens möter deras blickar för att jag är kräksfärdig då jag kanske pressat mig extra mycket för att komma ner i tid just den rundan...nä då är jag bara springJenny!
Man får hoppas att kunderna man möter har förståelse.


Så idag har tant lite träningsverk.
Underbart!
Frukosten är i magen så låt oss dra igång den här dagen gott folk!



Trötta tant som tydligen inte kan sova längre än till 6 numera.
//Jenny

söndag 21 juli 2013

UNDERNEATH MY FEET

Favoriten just nu är grus.
Javisst!
Solsken, kvällsluft och grus.
Kan det bli bättre?
På fötterna mina Asics med dämpning.
Ett par hårnålar som håller barret på plats och jäklar anamma i huvudet.
6km.
Det är den nya sträckan.
Två gånger i veckan.
1,2 mil under fötterna.
Det tror jag på.
Det tror jag är skitbra för kropp och själ.

Ikväll fick jag sällskap av en go tjej.
En tjej med jävlar anamma.
Envis, tuff och glad.
En sådan där tjej som alltid har svar på tal.
En ung snärta om jag jämför med mig...tant 35!
En kollega som i sin yrkesroll har mycket kunskap och bra med skinn på näsan.
Ut vi drog.
Några kvicka steg för att värma våra vader och sen när vi nådde grus så tog vi och gasade igång.
I vårt egna tempo.
Och det är väl det som är så ruskigt jäkla bra.
Inte jämföra sig eller känna nån press.
Bara att ha ett sällskap och god energi med sig ut är så trevligt.
Gör så mycket för psyket.
Vi har en bit på halva sträckan där vi når 3km som är psykiskt jobbig.
Raklång och flack.
Den fortsätter i evighet, känns det som.
Då kan det vara så gött att ha varandra.
När det börjar sega i benen.
När man det att man har 3km kvar....fast åt andra hållet!
Sista backen suger.
Rejält!
Den suger musten ur benen och ur flåset.
Den tog vi ihop.
Fräsa lite saliv och trycka till lite extra med benen.
Bra känsla!

Väl hemma är vi stolta!
High five!
Det här gör vi om!


Jag siktar på två gånger i veckan.
Det är mitt mål.
Och att få sådant härligt sällskap med sig är bara bonus.
Girls...run the world!
Fyndigt va??


//Jenny

fredag 19 juli 2013

GOOD MORNING WORLD!

Alltså....
Svedala i ett nötskal.
Varför är det så här?
Så här dax när tant vaknar och äter frukost är det alltid fint väder.
Klarblå himmel, solen gnistrar och skiner så där krispigt.
Ska det ev komma in moln under dagen så dröjer det alltid några timmar.
Så denna tid på dygnet är den bästa.
Morgonpromenader, springturer eller bara den där koppen kaffe på en dyna i solen...
det funkar bäst vid 6.00.
Varje dag!


Så för bövelen, fånga dagen!

//Jenny

torsdag 18 juli 2013

RISE AND SHINE


Vaknar innan klockan ringer.
Kroppen är inställd på 5.30 på nått vis.
Bara jag lägger huvudet på kudden senast 22.00-22.30 så vaknar jag utvilad och skapligt pigg.
Fredagen bjuder på ett sådant där 11-timmarspass i charken.
Ett pass som rivstartar igång på nått vis.
Från det att man sätter in näsan på jobbet så drar det igång.
Och då gäller det att man laddat upp kroppen med en bra frukost.

Och numera slarvar jag inte en enda morgon.
Jag vet hur viktigt det är och hur fel det blir utan den näringsriktiga frullen.
I det långa loppet fungerar inte kropp och själ utan påfyllning.
Jag äter var tredje-fjärde timma.
Som ett litet barn kan tyckas.
Innan träning och efter träning.
Ladda och återhämta.
Viktigt det där.


Gårdagen laddades med jordgubbar, glass och grädde då tant fyllde 35.
Javisst!
Hipp hipp hurra och hela den biten.
En lugn eftermiddag med min härliga familj och min käre morbror.
Jag hoppade presenter men en bukett blommor med fina sommarblommor hade morbror med sig ändå.
De står på köksbordet och sprider sådan där somrig känsla över hela köket.

Familjen har semester och är lediga.
Dock känns det som att alla bara går och väntar på att få starta igång den "riktiga" semestern.
När vi åker ner till giagia och papou som väntar på att få träffa sina barnbarn.
Få busa i Medelhavets salta vatten, mata duvor på det lilla torget, vara vaken så där ruskigt sent på kvällarna för att förhoppningsvis sova lite längre på morgonen...
Det längtar vi till.
Jag jobbar åtta dagar till.
Javisst kör jag med lite nedräkning här.
Nästan så jag vill ha ett A4 och rita upp rutor där jag kan kryssa över var dag som går.
När man jobbat hela sommaren (juni-juli) så längtar men verkligen till de där veckorna som ligger och väntar i augusti.
Snart är vi där!

Nu tar jag mina två rabarb-och jordgubbspajer och promenerar ner till jobbet.
Det blir lite bjudning idag.
Gött!
Det kan vi sommararbetande behöva!

Önskar Er en härlig fredag gott folk!




//Jenny

onsdag 17 juli 2013

JUST A HEARTBEAT AWAY






Finally!

Nästan ett år sedan som min baby sister Alexia kom på besök till oss och då jag såg att hon gjort en tatuering på hennes högra underarm.
Vi delar många härliga, roliga och underbara minnen tillsammans men även en saknad av en underbar människa som lämnat jordelivet alldeles för tidigt.
För Alexia och hennes syster är saknaden och sorgen stor var dag då deras pappa gick bort helt plötsligt i en hjärtinfarkt.
Varje nyårsafton är för tjejerna en sorg.


Vi delar numera även en påminnelse och en alltid lika varm känsla för varandra och för deras pappa.
Jag valde att göra min tatuering på samma vis som Alexia och med hennes tillåtelse.
För henne betyder nu hennes egna tatuering två saker....i alla dagar.
Ja..så ett litet EKG rymmer mycket känslor.





So you'll always be reminded and loved, David....always...
And Alexia...it's just a heartbeat between us....not far...at all....

//Jenny

tisdag 16 juli 2013

A PADDED BAG



All the way from Australia.
To my door step.
Filled with love.
Opened with love and a smile that could blind anyone....


"Family is where your story begins and love never ends"


From our family in Australia!








Thank you mama Carol, Helmut, Lauren and Alexia...

You all mean so much to me. To all of us.
I will cherish this and make sure it's the first thing I'll see in the morning when I wake up.
Love you all.
HEAPS! ;)

xxxx
Jenny

torsdag 11 juli 2013

EAT FOR A HEALTHY LIFE



Tänka sig.
Att ett ljus kan gå upp en kväll på skuggsidan, så där när man har börjat huttra en smula.
En vän sitter framför en och tar sig tiden att verkligen förklara.
Hon ser, känner och förstår.
Ett ljus går upp hos den snart 35-åriga kvinnan som sista tiden har mått lite uschligt.
Äter jag för lite?
Ja ibland missar jag kanske nått mål pga av arbetstider...
"vadå kanske"
"inse fakta"

Jaha....ligger jag så lågt?
Som min fina vän sa...hur vill jag må när jag är 40?
Några timmar med en klok kvinna skakade om mina tankar och hennes ord tog mig till en nystart.
Inte ny start utan nystart!


Mitt arbete är fysiskt.
11 timmars pass är 11 fysiska timmar.
Och så en aning stress på det.
Som jag tycker mig kunna hantera.
MEN, äter man ej rätt och tillräckligt så börjar även hjärnan att spöka.
Och det vill vi ej!
Sen tränar jag.
Springa, squata, hoppa och studsa....
Barn, hem och livet.
Goda råd om snabba och nu-på-stört-lösningar.
Långsiktiga råd och lösningar.
Där satt hon och bara klargjorde en massa saker.
En sådan klok kvinna!

Hårresande upptäckt och aha-känsla!
Tack min vän.
Tänk så kloka vi blir när vi kommit en bit i livet.
Heja oss!


Nu far jag mot jobbet.
Mätt i magen och glad i själen.
//Jenny